”Det är liksom okej att slita ut oss”

2017-03-14

IMG_3893

För några vecka sedan skrev sköterskorna på E71, canceravdelning på Borås sjukhus, ett öppet brev till chefer och politiker. Brevet förklarade den ohållbara situationen med brist på sjuksköterskor, med allt vad det leder till i form av söndersliten personal och patienter som lider i onödan. Offensiv träffar Carina. Tidogare var hon  sjuksköterska på E71, och nu på en av sjukhusets psykiatrisk vårdavdelningar. 

 

— På min avdelning var vi underbemannade redan tidigare. Nu har fyra sjuksköterskor sagt upp sig. Vi är så få kvar att vi inte kan få ett schema att rulla. Och hela psykiatriska kliniken har ju brist på sjuksköterskor, precis som på många andra ställen på Södra Älvborgs sjukhus. Ingenting görs för att komma tillrätta med det. Situationen på E71 verkar vara ännu sämre nu än på den tid jag jobbade där. Ledningen har samma attityd mot personalen. Vi sjuksköterskor är utbytbara, och det är liksom okej att slita ut oss. Det görs ingenting; man pratar om sjuksköterskebristen överallt och hela tiden, men man gör ingenting för att förändra det, säger hon med eftertryck. Och när man som anställd säger det att höja lönen, då har nog de ovanför oss gått i någon skola där de lärt sig att få säga ”det är inte lönen det beror på”. Vem du än pratar med i ledningen så kommer det som ett mantra, att det är inte lönen det beror på. Det är fascinerande. Man pratar om karriärmöjligheter m.m, men till sist är det lönen som spelar roll. Och höjs lönen, då kommer fler sjuksköterskor, och då blir arbetsmiljön bättre. Det hänger ju ihop. Belastningen skulle minska, och det skulle göra att man inte är helt slut när man kommer hem. När jag jobbade på E71 var det ett fruktansvärt tempo, det var omänskligt. Man får aldrig göra nånting utan att bli avbruten. 

 

— Sättet som scheman är upplagda på gör att heltidstjänster sträcker sig över dygnets alla timmar. Det gör att det blir svårt att få ihop det för tex ensamstående. Många orkar inte heltid. Och om man som nyutexaminerad inte orkar , då är det nåt som är galet!

 

Om vi pratar lite om motrörelsen? 


— Jag är facklig företrädare på psykiatriska kliniken. Det finns ju en lag där det står att arbetsgivaren ska se till att det går att arbeta och må bra samtidigt. Men det är väldigt långt borta. ”Det är viktigt att arbetsgivaren skapar förutsättningar för arbetstagaren att göra den uppmärksam på höga brister”, står det skrivet i deras direktiv. Men det är bara prat. Ett exempel på att de inte lyssnar på oss är att Västra Götalands-regionen vägrar ta in hyr-sjuksköterskor före sommaren, trots att vi larmat om att det behövs nu. Folk orkar inte jobba på sjukhuset i Borås. Under de två år jag jobbat på psykiatriska kliniken har tio sjuksköterskor valt att sluta.

 

När vi pratar om resurser till vården har Carina ha koll på vad som ligger bakom den nedmontering som pågått under en lång tid nu. Att regeringen med våra skattepengar räddade bankerna under finanskrisen, medan offentliga sektorn stod för notan, ser hon som den riktiga anledningen till vårdens kris, och passar samtidigt på att ironisera över rasisternas försök att skylla på invandrare allt från nedmonterad välfärd till våldtäkter.



 

Vad är lösningen?
 — Höj lönerna! Det gör att sjuksköterskor stannar, och lockar andra, avslutar hon. 


RS/Offensiv tycker att Carina gör många bra poänger. Vi säger:
·         Högre löner till sköterskorna!
·         Arbetarna ska ha makt över sina egna scheman! 
·         Fasta anställningar istället för inhyrd personal! 
·         Ett riksomfattande vårduppror, där personal, patienter och anhöriga tar strid!

 


8:e mars i Göteborg

2017-03-10


I år demonstrerade Borås partiförening med kamraterna i Göteborg. Upp mot 2 000 personer trotsade snöovädret och demonstrerade på 8 mars i Göteborg. Demonstrationen arrangerades av 8- marskommitten, som Rättvisepartiet Socialisterna (RS) är en del av.

Längs avenyn skanderaded talkörer som ”6 timmars arbetsdag – dela på jobben” och ”ingen kvinnokamp utan klasskamp”.

Kampviljan genomsyrade hela demonstrationen som i år samlades under parollen ”Tryggt och säkert samhälle för kvinnor”.

En av demonstrationens tre talare var Minela Mahmutovic som talade för Rättvisepartiet Socialisterna:

– I Sverige demonstrerar vi i en situation som börjar bli mer och mer kritisk för arbetande kvinnor. Ett exempel är de förödande siffrorna inom vården där Sjukhusläkarna rapporterar att ett dödsfall per månad i landets sjukhus beror direkt på vårdplatsbrist eller extrem arbetsbelastning.

– Men hur stark den högerpolitiska vinden kommer att blåsa och hur länge beror på oss och på alla andra som är villiga att kämpa mot det. De globala protesterna visar på den internationella solidaritetens styrka. Med inspiration ser vi på USA, som under namnet Women’s Marches inte bara samlat kvinnorättsrörelsen utan även bland annat hbtq-rörelsen, Black Lives Matter och klimatrörelsen.

Av Offensiv, http://www.socialisterna.org


Sköterskor i Borås slår larm

2017-03-04


På SÄS i Borås larmar sköterskorna på avdelning E71 – där majoriteten av vården är cancervård – om en brist på resurser, som är så allvarliga att viss del av vården måste bortprioriteras. Arbetsbelastningen är så hög att risken för en massiv personalflykt är överhängande. 



Larmet kommer i form av ett brev till sjukhusets styre samt politiker. Författare är undersköterskan Lina Pihläng, och alla hennes kollegor undertecknade. Upprinnelsen till brevet var att två av hennes kollegor till slut fick nog och sökte jobb på annat håll. 
– Det är inte okej att jobba under de här förhållandena, och jag är väldigt orolig för att det ska leda till att all den kompetens och erfarenhet som finns här ska försvinna när vi inte orkar med det längre, säger hon i en intervju med Borås Tidning (BT) den 1 mars.

 

Anledningen till att sköterskorna nu vänder sig direkt till politiker samt till sjukhusets ledning, är att deras närmaste chefer meddelat att de p.g.a. budgetramarna inte kan göra vad sköterskorna kräver. 

– Vi behöver det för att få en dräglig arbetsmiljö och se till att vi kan ge god och säker vård till våra svårt sjuka patienter, säger Lina Pihläng. 

 

Sköterskeyrket är just det: Ett yrke, inget kall. Trots detta är sköterskornas personliga uppoffringar för sina patienter ett stort skäl till att vården inte fullkomligt kollapsat. Det andra stora skälet till att det fortfarande finns en vårdapparat är den solidaritet sköterskorna känner mot varandra. De vet att om en av dem lämnar, eller ens har en sjukdag, så gör det arbetsbördan på kollegorna ännu tyngre. 

 

– Patientsäkerheten har inte utmanats så mycket som den borde ha gjort, men det är bara för att vi sliter ut oss och täcker upp för varandra, säger sjuksköterskan Tiina Lindqvist till BT.

 

Detta betyder, omsatt i verkligheten, övertid så gott som var dag. Det betyder att inte lyssna på sin kropp och stanna hemma vid sjukdom — ett kalkylerat risktagande, med danske på kollegor och infektionskänsliga patienter.  

 

Sjuksköterskan Anders Malmgren vittnar om samma sak: 

– Man har sträckt sig och sträckt sig så långt det går, men nu ser man på folk att måttet är rågat. Man orkar inte längre, säger han till BT. 

 

Arbetsbelastningen har under en lång tid varit hård, men sköterskorna på onkologen i Borås vittnar om att situationen förvärrats åtskilligt det senaste året. Tidigare var det perioder med överbeläggningar, och nu är det i princip regel att det saknas två eller fler vårdplatser. Personalen försöker lösa detta genom att placera patienter i små ru, som saknar både fönster och toalett. 

 

– Och de patienter som är inne behöver alla mycket vård och tillsyn. Det är stentufft nu, så fort du klarar dig hemma så skrivs du ut, berättar han vidare.

 

På avdelningen behandlas såväl akuta fall som de som befinner sig i livets slutskede. Att göra avkall på de viktigaste medicinska åtgärderna finns inte på kartan. Saker som sköterskorna inte ges möjlighet att prioritera är dela ut mellanmål och dryck till patienter som behöver näring för sin cellgiftsbehandling eller att inte hinna lägga om sår, vända patienter eller kontrollera parametrar så ofta som man borde. 

 

Sköterskorna beklagar att de bara har tid att ”släcka bränder” och inte har möjlighet att ligga steget före i behandlingarna, så som krävs för en fullgod vård.

– Bara en sådan sak som att ha tid att samtala med patienter som inte har lång tid kvar att leva. Det är vissa saker man har rätt till i de situationerna som vi inte kan uppfylla i dag, säger Lina Pihläng. 

– Ingen ska behöva vara törstig eller ligga i en blöja och vänta på att någon ska få tid att byta den. Patienterna har rätt till en värdig vård, men så blir det inte alltid i nuläget, avslutar sjuksköterskan Anna Augustsson i BT. Att skriva ett brev till chefer och politiker kan betraktas som en form av missnöjesyttring. Att uppmärksamma politiker på hur dålig situationen är skulle ha effekt om det rörde sig om ovetande från deras sida. Men eftersom det handlar om medvetna beslut, så måste kampmetoder tas bruk. 

 

Kamp och protester lönar sig. I Dorotea gav en lång ockupation av sjukstugan seger till personal och patienter. Alldeles nyligen tvingades S, MP och V i Norrbotten att backa efter stora protester, och sade nej till nedläggning av IVA och narkos i Kalix och Kiruna. 

Rättvisepartiet Socialisterna menar ett det behövs ett landsomfattande vårduppror. Vi säger nej till direktörslöner och villkor som skiljer sig från vårdpersonalens. RS kräver också att det finns en demokratisk kontroll på arbetsplatser. Pamparnas höga löner och politikernas avfjärmade tillvaro innebär att arbetarna inom alla sektorer, inte bara vården, måste lita till sin egen styrka för att få till stånd en förändring. Pengarna till upprustning av vården finns – hos rika, banker och storföretag, och det är därifrån de måste tas. Vi för fram parollen att det behövs ett nytt arbetarparti, som konsekvent jobbar för rättvisa, jämlikhet och socialism. 


Anti-Trump på Brygghuset!

2017-02-16


Öppet möte för alla som är intresserade av den massiva rörelsen mot Donald Trump. Med rapporter hämtade från Socialist Alternative – socialistisk motståndskraft i kampens frontlinje. 

Tisdag 21 februari, kl. 18.00 på Brygghuset (Bryggaregatan 12).  


Hemlöshet slår hårdast mot kvinnor

2017-02-05

Undersökningen om hemlösheten i Borås under fjolåret är klar och situationen för stadens hemlösa försämrats de senaste två åren. Det här är ett resultat av bostadsmarknaden, nedskärningar och arbetslöshet. Samtidigt med detta kommer rapporter från hjälporganisationer om hur kvinnor rtvingas sex för att ha någonstans att bo. 

– Staden har inte riktigt koll på hur stort problemet med hemlöshet är, säger revisionschefen för Borås stad Ola Sabel, till SVT Väst den 2 februari.

– Det är många involverade, både nämnder och bolag. Den ena handen vet inte vad den andra gör, fortsätter han i intervjun.

Den årliga kartläggningen av hemlösheten i Borås utförs av Sociala omsorgsnämnden. Under fjolårets mätvecka kom man fram till att drygt 300 personer är hemlösa, men revisionen kommer fram till att dessa siffror inte stämmer – det verkliga antalet är betydligt större.

– Vi har gjort omfattade intervjuer och bedömer att det finns ett mörkertal. Det behövs en fördjupad kartläggning av detta, säger Ola Sabel till SVT.

Det är mindre svårt att beviljas hjälp till bostad för personer som har problem med missbruk av alkohol och narkotika. För de som är hemlösa pga skulder eller psykisk ohälsa tillhandahålls inte samma stöd.

SVT har också pratat med Marie Fritzon, diakon i Svenska kyrkan i Borås. Hon betrakta dessa problem på nära avstånd. På det senaste har hon mött kvinnor som säljer sina kroppar för att få tak över huvudet.

– Det handlar inte om att de får pengar. Utan de krävs på sexuella tjänster för att få ett boende, säger Marie Fritzon till SVT.

Som underlag till rapporten har bl.a. Svenska Kyrkan intervjuats. De beskriver också en ny grupp människor som behöver hjälp med bostad. Denna är unga, drogfria personer, som blivit missbrukare av spel eller shopping, och av denna anledning inte förmår betala sin hyra. Det senaste året har Svenska kyrkan i Borås betalat ut en halv miljon kronor till personer i behov av akuthjälp.

I vad består då denna akuthjälp, som kyrkan får rycka in med? Till SVT säger Marie Fritzon:

– Det kan vara att betala hyran för att undvika en vräkning eller att hjälpa till med att betala en elräkning.

Att kyrkan tvingas rycka in i flera fall tycker hon är ett bevis på att kommunens hjälp varit otillräcklig. Att detta nu tas upp till granskning av revisorerna är något som hon ser mycket positivt på.

– Vi vill trycka på så att kommunen ska bli bättre på att hjälpa till i tid. Många söker sig till oss och vi har tyvärr begränsade resurser, menar hon i intervjun med SVT.
– Tjänstemännen jobbar just nu för att samla in information för att kunna ge oss i nämnden en kartläggning av hur det ser ut med hemlösheten, säger Mats Tolfsson (S) till SVT. Detta samtidigt som hemlösheten har ökat, alltså.

Han menar att den just nu mest angelägna bostadsfrågan. De sociala kontrakten (ungefär att socialtjänsten står som hyresvärd) har sedan 2014 halverats, skriver SVT. Att de sociala kontrakten halverats beror på en mängd faktorer. Förutom att kommunerna givits mindre pengar till socialt arbete, så byggs helt enkelt inte de bostäder som skulle behövas. Istället för billiga hyresrätter byggs dyra bostadsrätter, som egentligen väldigt få har möjlighet att bo i. Idén om marknadshyror är ett annat exempel på saker som bidrar till att bostad inte är en självklar rätt.

Jakten på vinster på bostadsmarknaden i kombination med kommunfullmäktigepartiernas svek mot arbetare och fattiga leder alltså till att ett av kvinnoförtryckets allra råaste uttryck — prostitution.

Fackföreningar, hyresgästföreningen m fl krafter borde kämpa tillsammans för att krossa de strukturer som gör att män köper kvinnors kroppar, samt även konkret stödja jourerna samt hemlösa med pengar eller tak över huvudet Detta är den råaste formen av objektifiering av kvinnors kroppar.

Ett starkt allmännyttigt bostadsbolag är helt avgörande för att kunna säkerställa att även utsatta grupper har tillgång till ett tryggt boende.

Det kommunala AB Bostäder sålde i fjol en del av sitt bestånd till Viktoria Park, som genast införde hyresregler som innebär att människor utan regelbunden inkomst inte får hyra. Kommunfullmäktiges agerande är förkastligt, oansvarigt och även alltså direkt kvinnofientliga.

Rättvisepartiet Socialisterna Borås rapporterade redan 2014 om hur den årliga mätningen av hemlösheten i staden visade att antalet hemlösa i Borås stiger och lyfter krav på att kommunen återtar de utsålda hyresrätterna i egen regi och ser till att nya billiga hyresrätter byggs. Vi kräver att resurser läggs på kuratorstöd, psykologhjälp och en bostad till de drabbade kvinnorna. De ska inte behöva gå till kyrkan för att få den hjälp som skall garanteras av det offentliga.

 


Exit 2016, enter 2017

2016-12-31

Trots det relativa stiltje som som rådde i Borås under 2016, så fanns det glimtar av ljus. Byggarna strejkade, vi har sett demonstrationer där bl.a. flyktingar från Afghanistan och Syrien höjt sina röster. Rättvisepartiet Socialisterna deltog med ett eget block i Borås första Regnbågsparad och första Pride, där vi samlade in nästan 300 namn för HBTQ-flyktingars rätt att stanna. Som det största partiet till vänster om Vänsterpartiet har vi helt på egen hand sett till att Kristallnatten uppmärksammades även i år, vi har haft bokbord på gymnasieskolor, outtröttligt stått på gator, utanför arbetsplatser och utanför stormarknader och spridit vår veckotidning Offensiv. Vi har där mötts av både rasistiska påhopp, uppskattande ord och haft många givande diskussioner med underbara människor som viljat delta i kampen. Vi har varit i Oslo för att stödja kamraterna där samt i Belgien på sommarskola och lärt av kamrater från mer än 30 olika länder. 
Nu är 2016 slut, och 2017 tar sin början. Ett nytt år med nya utmaningar, som tar sin början redan i januari då hela världen ska demonstrera mot Donald Trump, och Utbildningsnämnden sammanträder för första gången efter det hårt kritiserade beslutet att skära i HBTQ-utbildning. Anslut dig till Rättvisepartiet Socialisterna i Borås du också – skicka mejl till rs.boras@socialisterna.org, så berättar vi mer!


Intervju på RFSL – HBTQ-utbildningen hotas när politikerna söndrar och härskar

2016-12-14

therese-och-teddi

På bilderna: Therese Sebastian Jacobzon Och Teddi Gelander.

Tisdag 6 december 2016 togs i Utbildningsnämnden beslut om att avsluta HBTQ-utbildningen inom vuxenutbildningen och att sluta föra könsuppdelad statistik (som är ett nödvändigt hjälpmedel för jämställdhetsanalys).

 

Alliansen och SD säger att de vill ge dessa pengar till lärarlöner. Till saken hör att lärarna i Borås är bland de lägst betalda lärarna i landet. Samtidigt har pressen på lärarna ökat. På Fjärdingskolan (en skola i arbetarförorten Hässleholmen), sade nyss lärarna upp sig i protest mot den orimliga arbetsbördan och den dåliga lönen. För Offensiv är det orimligt att ställa två utsatta grupper emot varandra, som Alliansen och SD nu går tillsammans för att göra. Det är ett klassiskt exempel på den gamla taktiken ”söndra och härska”.

 

Lärarna är underbetalda, underbemannade och många befinner sig på gränsen till utmattning, och detta är p.g.a. politiska beslut. Politikernas nedskärningsiver, tillsammans med kommunaliseringen och den förvärrade segregation som skapats av skolvalet, skördar nu vad den sått: Lärarna orkar inte mer, och det är bra att de säger ifrån. Men att höja lönerna för vissa lärare är inte nog. Lönelyft måste gälla alla lärare, och det måste kombineras med en satsning på mer pengar till även andra viktiga delar av skolan som elevhälsa, nyanställningar, HBTQ-utbildning av personal och elever m.m.

 

Offensiv besöker RFSL:s lokaler i Borås, och får en intervju med medlemmarna Therese Jacbzon och Teddi Gelander. Teddi är vice ordförande i RFSL Borås och jobbar inom vård/omsorg, och är nominerad till Kommunals styrelse i Borås. Therese är verksamhetsledare på RFSL Borås.

 

Kan du förklara hur en utbildning går till?

— En HBTQ-utbildning, säger Therese, riktar sig till skolor, arbetsplatser och organisationer som vill utöka sin kunskap för att bli bättre i sitt bemötande, både inåt och utåt. Vi berättar om bakgrunden till heteronormen och vad den har för effekter idag. Utanförskap, ojämlikhet, psykisk ohälsa och självmord. Och så ger vi väldigt konkreta tips på hur de kan arbeta själva, hur en kan tänka, hur en kan engagera sig, vad syskonskap och gemenskap är för HBTQ+personer. Även om en inte är en HBTQ+person själv, genererar detta effekt till ens anhöriga, jobb skola, sådana saker. När vi går ut i skolor så är det en utbildning som är utformad efter hur mottagliga åttondeklassare, niondeklassare respektive gymnasieungdomar är. Kommer vi ut till olika arbetsplatser utformar vi vår utbildning efter behovet. Så är vi på sjukhus så utformar vi efter hur de kommer i kontakt med HBTQ-personer. Pratar vi med t.ex. butikspersonal kan det handla om provrummen och att inte dra förutfattade meningar om vem som köper smink. Väldigt mycket för att så ett frö till egen reflektion över hur mycket en faktiskt kränker, hur mycket en sätter HBTQ-personer i utanförskap i normsamhället.

 

Vad har ni fått för resultat?

— Bra resultat!, svarar Therese genast. De flesta vill ju ha fler utbildningar, många hör av sig till oss igen, ger positiv återkoppling och önskemål om fler besök. Utbildningen ger folk civilkurage och mod att säga ifrån. Så det ger ju bra resultat, och det är ju därför det är så ledsamt att det tydligen inte ses som en viktig sak.

 

— Arbetsgivare vill ju också ha bra och fungerande arbetsplatser. De vill att folk ska trivas, påpekar Teddi.

 

Angående HBTQ-kampen generellt säger Therese:

— Visst behöver mer hända för att HBTQ-peroner. Och mer kommer hända. Fast det är inte någonting som händer av sig självt. Det vart ju inte kvinnlig rösträtt förrän det vart hårda fajter och demonstrationer. Det var ju misshandel, folk blev av med jobb osv.

 

— Absolut, säger Teddi, demonstrationer och kamp, det är ju sånt som fått genomslagskraft genom tiderna. Idag är det så svårt att få med sig människor. Alla litar på att någon annan för kampen. Det är inte så många som engagerar sig längre, förutom punktvis, som exempelvis när det gällde Borås Pride. Alla har ju ett ansvar för vad som sker. Jag är även aktiv i Kommunal, Jag är nominerad till styrelsen i Borås faktiskt! Jag tar upp mycket HBTQ i facket, och fått gehör också.

 

Vad har ni för kommentar till det som stått i Borås Tidning om att Alliansen och SD:s beslut att lägga ner HBTQ-utbildningen inom vuxenutbildningen?

— Vi vill ju ha all fakta, svarar Teddi. Jag kan inte lägga in mina egna politiska värderingar i det, så känner jag. För oss handlar det bara om att ta hänsyn till HBTQ-perspektivet. Inte hur det påverkar någon politisk grupp.

Vi diskuterar lite grand om vad som möjligen kan ligga bakom beslutet.

Teddi är fortsatt väldigt försiktig, och säger att hon varken vill eller kan svara på det.

Therese uttalar sig i alla fall rent principiellt:

— Jag tror att många idag vill skapa slitning mellan olika grupper. Det är ju det typiska med att sätta utsatta grupper mot varandra. De vill utnyttja ett läge där folk bryr sig mycket om en viss grupp, som just nu lärarna.

 

— Det är en väldigt konstig post att ta pengar från, säger Teddi. För det är ju som om vi säger att vi ska ta ifrån äldreomsorgen och ge till skolan. Det ska ju vara olika budgetar.

 

— Ja, det blir ju jättefel, instämmer Therese. Och det finns ju HBTQ-personer i alla grupper, även inom lärarkåren. Och här sätter en då också en grupp emot en annan genom att det är norm mot icke-norm.  Och det är ju som det är sagt– vi har ju HBTQ-personer och deras anhöriga i lärarkåren också!

 

Självmordsfrekvensen bland transpersoner är skrämmande, fortsätter hon. Och nedskärningar på HBTQ-utbildning kommer att kosta samhället jättemycket i form av sjukskrivningar, sjukhusvistelser, anhöriga lider osv. Och när du väl kommer till psyk, då blir du direkt könad och placerad i rum därefter. Det är ju också en fråga om att det inte läggs pengar på att utbilda vårdpersonal i HBTQ-kompetens.

 

Har ni i RFSL börjat planera någon typ av arbete mot beslutet?

— Det har pratats om en debattartikel i Borås Tidning, men det här är så nytt att ingenting är bestämt ännu, avslutar Therese. Men det borde, ska och måste finnas en HBTQ-policy! Eller att den ska finnas under jämställdhetspolicyn som finns i Borås stad!

 

Rättvisepartiet Socialisterna och Offensiv menar att kampen mot heteronormen och kampen för rättvisa lärarlöner inte bara kan gå hand i hand, utan måste gå hand i hand. Inte bara är det att föredra att både lärare och HBTQ-communityt får vad de behöver. Det är nämligen så att om olika utsatta grupper vänder sig mot varandra, blir de individuellt svagare och får på så vis svårare att hävda sin rätt vid nästa nedskärning. För det är ju så, som sagts många gånger tidigare – det finns ingen ”sista nedskärning”.

 

RS/Offensiv kräver:

  • Bättre arbetsvillkor och högre lön för lärarna
  • Utvidgad, inte krympt, HBTQ-utbildning
  • Enighet mellan utsatta grupper – gemensam kamp av lärare och HBTQ-community!
  • Ta pengarna där de finns – låt bankerna och storföretagen betala
  • Mobilisera till försvar av HBTQ-utbildningen!