Svensk hederskultur – tystnaden efter en våldtäkt

SVT:s Dokument inifrån tog i dokumentären ”En riktig våldtäkt” upp de värderingar och åsikter som finns bland unga om synen på skuld kring våldtäkt. Det är en hård verklighet som målas upp för tittaren genom de intervjuer som gjorts med gymnasieelever och olika experter som jobbar med bland annat unga våldtäktsoffer.

Under dokumentären får vi följa historien om Sara som var 15 år när hon blev våldtagen av tre jämnåriga killar på en skolfest –  en historia som många hört tidigare om grupptryck, utanförskap och viljan att finnas med i ett sammanhang och bli älskad. Sara berättade aldrig för någon och anmälde inte killarna. När sedan ryktet spreds och hon mådde allt sämre uppmanades hon av en lärare på skolan att ”hon borde vara tyst om det, att det unde skada skolans rykte”. Hon mådde allt sämre och plågades av mardrömmar, minnesluckor, skam och självförakt.

I en nyligen genomförd undersökning fick 3 000 gymnasieelever svara på frågor om sex. Var tionde tjej svarar att de antingen tvingats till eller övertalats till sex trots att de inte velat. Det blir i snitt en tjej per klass och i hälften av fallen så var förövaren en jämnårig. Detta är något som är försvårande enligt barnpsykologen Carl Göran Svedin:

– Det blir svårare för offret att hantera händelsen om det inte är någon ”utifrån”. Stödet från omgivningen blir också större om det till exempel är en morbror eller lärare. När det händer i närmiljön vänds ens värderingar upp och ner.

Den mediala bilden av hur en våldtäkt ser ut är något som bidrar till problematiken med resonemnagen kring skuldfrågan. Lotti Helström är överläkare på Sveriges enda akutmottagning för våldtäktsoffer, på Södersjukhuset i Stockholm säger att det blir svårare för kvinnan att hantera sin egen roll i våldtäkten om den inte motsvarar bilden av en våldtäkt, det vill säga en överfallsvåldtökt utomhus. Samma sak med omgivningens värderingar – i intervjuerna med ungdomar finns det en andemening i det många säger, både tjejer och killar, att om våldtäkten inte innehåller element som våld ch fysiskt tvång så finns det en skuld hos offret och en misstänkliggörande attityd: ”Hon kanske brer på för att få uppmärksamhet.”

Helström förklarar att det allra vanligaste reaktionen är det som kallas ”frozen fright” – man reagerar med att bli helt passiv, att bli tyst och hålla sig stilla. Detta leder till ifrågasättande om man inte kunde ha gjort mer för att stoppa våldtäkten genom att skrika eller slå ifrån.

Många som våldtagits drabbas av depressioner efteråt och utvekclar olika typer av självskadebeteenden. Sara gjorde på just detta sätt, hon började använda sex som ett sätt att skada sig själv, att straffa sig för det hon upplevde som värdelöshet.

Frågan om attityder kring våldtäkt är komplex men handlar mycket om könsroller och om maktstrukturer. Män äv överordnade kvinnor och detta återspeglas i hela samhället på alla nivåer: lönskillnader, rätten till heltid, hur kvinnor bemöts i skola och på arbetsplats. Kvinnor har högre sjukfrånvaro än män och är mindre representerade i till exempel bolagsstyrelser. Ett extremt uttryck för förtrycket är sexualiserat våld i form av sexuella övergrepp, trakasserier och förföljelser. SVT:s dokumentär lyfter fram hur mångbottnat problemet är, på det sätt att synen på skuldfrågan och på kvinnors sexualitet, är så pass välförankrat i vårt samhälle. Könsrollerna befästs om och om igen av både män och kvinnor.

För att bryta förtrycket krävs det ett arbete i skolor, till och med förskolor, och på arbetsplatser för att uppmärksamma om ojämlikheten. Men för att på allvar utmana könsmaktsordningen så krävs det en antikapitalistisk utmaning som pekar ut grundorsaken, det vill säga det politiska system vars grund bygger på att grupper värderas olika och ställs mot varandra – kvinnor mot män, invandrare mot etniska svenskar, arbetslösa mot arbetare, unga mot gamla och så vidare. Stommen i kapitalismen är klassförtrycket riktat mot arbetare och all feministisk kamp som strävar efter jämställdhet blir tandlös utan detta perspektiv.

Stefan Berg

SVT

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: