FSA och Turkiet attackerar Kurdistan

Den kurdiska befolkningen i Syrien har tvingats in i ett trefrontskrig i sin kamp för demokrati, frihet och ett självständigt Kurdistan i takt med att inbördetskrigets Syrien nått nya nivåer.

De senaste veckornas händelser har kastat in västra Kurdistan i en kritisk situation efter att blodiga strider utbrutit mellan den så kallade Fria Syriska Armen (FSA) och Folkets Försvarsstyrkor (kurdisk gerilla). Kurderna är nu hårt pressade av såväl den väpnade oppositionen FSA och Turkiet som den syriska diktaturens styrkor.

Det senaste tecknet på den växande maktstriden i Syriens etniskt delade nordöst är att syriska oppositionssoldater har konfronterat beväpnade kurder nära den turkiska gränsen skriver Aljazeera.
I staden Sere Kaniyê har strider stått mellan FSA, understödda av turkiskt artilleri och de kurdiska styrkorna. Enligt rapporter från kurdiska källor skall FSA ha intagit gränsstaden Serê Kanîyê i västra Kurdistan. Serê Kanîyê är en stad som delats av artificiella gränsen mellan Turkiet och Syrien. Attacken mot staden skedde efter strider mellan FSA och syriska styrkor som bombade staden vilket kostade åtta civila människor livet. Striderna som drogs in i staden skapade oro och tusentals kurdiska invånare har flytt till andra kurdiska städer. I kringliggande städer fylls nu gatorna i fredliga massprotester.

De kurdiska Folkets Försvarsstyrkor varnade sedan FSA att om de inte drog sig tillbaka från de kurdiska områdena skulle man besvara attacken. Den 14 november fortsatte den militära närvaron av FSA i Serê Kanîyê samtidigt som den turkiska militären organiserade sig längs gränsen mellan norra och västra Kurdistan. Den turkiska militära närvaron sågs i en rad städer längst med gränsen.
Den 19 november rapporterade såväl nyhetskanalen Stêrk TV som en rad kurdiska tidningar att ledaren för det kurdiska Folkets Råd i staden Serê Kanîyê Abîd Xelîl dödats i en attack av en okänd beväpnad grupp. Attacken besvarades direkt av Folkets försvarsstyrkor och blodiga strider har fortsatt. Samma dag utlyste Kurdiska rådet en demonstration i Serê Kanîyê mot attackerna mot Kurdistan. Kurder från en rad städer reste för att delta men de stoppades av beväpnade grupper, troligast anknutna till FSA. Kurderna uppmanade de väpnade grupperna att dra sig tillbaka men de besvarade uppmaningen med att skjuta in i de fredliga folkmassorna.

Senare under kvällen inledde Turkiet beskjutning av Serê Kanîyê med tungt artilleri och de fredliga kurdiska massprotesterna besköts på nytt av beväpnade grupper. Detta besvarades på nytt av att Folkets Försvarsstyrkor. Turkiet som tidigare var allierad med Al Assads diktatur är nu en av dess fränaste kritiker på grund av sina imperialistiska intressen i regionen. Fraktioner ur FSA har sedan kunnat retirera in i Turkiet som har grupperna under sitt beskydd inom sina gränser.

Sedan dess har striderna intensifierats med turkisk artilleribeskjutning över den syrisk-turkiska gränsen som understöd för FSA:s väpnade grupper. Under natten fortsatte striderna och enligt kurdiska uppgifter har två väpnade grupper (Garab Alsham och Nasra) beskjutit de kurdiska demonstrationerna i staden Serekaniye understödda av Turkiet. De kurdiska styrkorna besvarade attacken fram till en tillfällig vapenvila slöts. Kurder i Serê Kanîyê uppmanade också FSA att dra tillbaka de väpnade grupperna.

Den 20 november uttalade Folkets Försvarsstyrkor att de inte längre har något val än att besvara våldet. Aggression ska mötas med aggression mot de väpnade grupper som tagit sig in i Västra Kurdistan via Turkiet. Denna aggression är i självförsvar för att säkra den kurdiska självständigheten.

Kurderna har varit förtryckta i Syrien sedan de imperialistiska staterna delade upp landet mellan sig och har spelat en viktig roll i den folkliga rörelsen mot regimen och som en självklar del av upproret mot Al Assads diktatur. Kurderna kan inte ge sina liv för att byta förtryckare. FSA agerar på uppdrag från den turkiska staten som inte vill se ett fritt och självständigt kurdiskt styre. De syriska kurderna reser krav på självstyre i ett framtida Syrien när Al Assad-diktaturen är störtad. Men redan när självorganiseringen inleddes konstaterade den turkiske president Erdogan att detta inte skulle tolereras av Turkiet. Turkiets motstånd ligger i att det skulle inspirera den kurdiska kampen i Turkiet för självstyre och troligtvis stärka Kurdiska Arbetarpartiet ytterligare. Turkiet hotade då med att man skulle vara beredda på att ingripa militärt. Motstånd mot kurdiskt självstyre finns också hos FSA som uttalade att de skulle ställa sig vid Turkiets sida för att krossa ett kurdiskt självstyre. Nu har de skridit till verket.

Samtidigt som kurderna är i stort behov av internationell solidaritet har de lämnats ensamma av stora delar av den globala vänstern som inte klarar av att se sitationen med nyktra ögon. Å ena sidan finns de stalinister som okritiskt försvarar Al Assads diktatur och på andra sidan de som i namn av ”det revolutionära kriget” ger ett okritiskt stöd till FSA.

Rättvisepartiet Socialisterna har inte en så svartvit syn på kampen.  RS stödjer det folkliga upproret i Syrien och kampen för att störta Al Assads diktatur. Kampen mot denna blodiga tyrann är legitim även med vapen i hand. Men vi betonar samtidigt att en rörelse mot Al Assad måste garantera alla minoriteters rättigheter, däribland stödja det kurdiska folkets krav och rätt till en egen stat. Vi vägrar ge vårt stöd till grupper som riskerar att kasta in Syrien och kanske hela regionen i en spiral av sekteristiskt våld och fortsatta inbördeskrig.

Kristofer Lundberg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: