Socialism: Bästa skyddet mot virus och klimatkatastrofer

Gemenskap och solidaritet – alltså socialism – är den nödvändiga vägen framåt för att leva i samklang med naturen (Foto: Natalia Medina).

Första maj är arbetarnas dag för samling och gemenskap. I år är bara formen annorlunda. Första maj är rödare än någonsin. Det är inte bara oro, sjukdom, hunger och död som ökar i världen idag. Det gror också en ny medvetenhet bland miljoner människor. En insikt om att det bästa skyddet mot virus är ett samhälle som bygger på gemenskap.

Annons

Säkra försörjningen av läkemedel

Det har redan larmats om en stor brist på propofol i Stockholm, det vanligaste narkosmedlet inom intensivvården (Foto: Johan Sand).

Allt eftersom vårdavdelningar och inte minst intensivvårdsplatser börjar fyllas på av covid-19-patienter ökar förbrukningen av sjukvårdsmateriel. En kritisk punkt är läkemedelsförsörjningen.

I Stockholm har antalet intensivvårdsplatser mångdubblats de senaste veckorna för att klara den väntade anstormningen av svårt sjuka covid-19-patienter. Intensivvård är en mycket materielkrävande del av sjukvården. Det gäller inte minst läkemedel. Det har redan larmats om brist på det vanligaste narkosmedlet inom intensivvården, propofol.

Eftersom covid-19 är en sjukdom som ger luftvägssymtom blir behovet av respiratorer för att ta över och understödja andningen hos de svårast sjuka extra stort.
Respiratorbehandling förutsätter att patienten är nedsövd för att tolerera behandlingen, och för detta används ofta narkosmedlet propofol. När antalet respiratorbehandlade patienter ökar, ökar också förbrukningen av propofol.

Redan innan coronakrisen var läkemedelstillgången osäker för akutsjukhusen. De senaste åren har präglats av ständigt återkommande restnoteringar av vanliga läkemedel. Sjukhusapoteken har inte kunnat leverera de läkemedel som har beställts, utan istället restnoterat, det vill säga skjutit upp leveranser till när de beställda läkemedlen åter finns tillgängliga.
Inga av de flera olika konkurrerande apoteksbolagen har några stora lager, inte ens av de vanligaste läkemedlen. Ett lager är ur ett företagsekonomiskt perspektiv en stor mängd inköpta och betalda varor som inte säljs, det vill säga uteblivna intäkter. För att maximera sin vinst försöker de olika apoteksbolagen därför ha så små lager som möjligt.

Före 2009 hade det statliga Apoteksbolaget ansvaret för att upprätthålla ett krislager av läkemedel, utöver att tillhandahålla läkemedel till sjukhus och vårdinrättningar. Men 2009 avreglerades apoteksmarknaden och det gamla statliga Apoteksbolaget styckades upp och såldes delvis ut.
Motiveringen var att den konkurrens som följde av avregleringen skulle sporra de olika apoteksbolagen att finna billigare underleverantörer och pressa ner priserna. Resultatet har istället blivit återkommande brist på även mycket vanliga läkemedel.
Nu har bland annat Moderaterna uttalat krav på att staten ska ta över ansvaret för läkemedelsförsörjningen, utan att minnas att det var de själva som avreglerade den. De har givetvis rätt i sak: alla utom vinstjagande apoteksbolag tjänar på att distributionen sker inom ramen för offentligt ägande.

Det går inte att kontrollera det man inte äger, och anser man att läkemedel är samhällsviktiga blir följden att all distribution av läkemedel måste centraliseras. I förlängningen gäller detta även forskning och produktion av läkemedel, alltså hela läkemedelsbranschen.

”Helt feltänkt att skära ner på vården”

Timo Söderlund med sin hund.

Timo Söderlund är patient på SÄS i Borås, medlem i Socialdemokraterna, och arrangören av vårdmanifestationen på Första maj i Borås. Offensiv får en pratstund med honom på caféet i huvudentrén på SÄS Borås. 

Skenande hyrnota sänker vården

Vården har sänkts av nyliberalismens diktat (Foto: Creative Commons / w.carter).

Politikerna har abdikerat. De eskalerande kaoset med bemanningsföretag inom vården påverkar kvalitet, ger mindre pengar till bra vård och löner, demoraliserar arbetsplatser och otryggheten ökar när kontinuitet försvinner. Det är bra att landstingen satsar på att bli bättre arbetsgivare, men det räcker inte. De måste också bli bättre upphandlare.” Så sammanfattar Johan Enfeldt själv sin rapport Hyrsjuksköterskor i vården (Arena Idé 2019).

Vårdkamp på 1:a maj

David Lindquist talade bl.a. om den fackliga kampen

På Första maj i Borås talade från Rättvisepartiet Socialisterna David Lindquist. Det var en gemensam manifestation med talare från RS, K, V, S och initiativtagaren Timo Söderlund, som talade i egenskap av patient. RS tal fokuserade på behovet av gemensam kamp mellan arbetare både inom och utanför vårdsektorn, samt av patienter. Timos tal täckte många olika perspektiv, och ställde bl.a. krav på att all vård skule återtas i offentlig ägo.Han kritiserade riskkapitalister, tog upp SAS-pilotrernas strejk som gott exempel. 

Samtidigt som arbetsmiljön blir sämre ser vi att vårdpersonalen blir allt  mindre beredda att acceptera detta. Barnmorskor  i Stockholm säger upp sig kollektivt i  protest mot  dålig arbetsmiljö. Sjuksköterskor på Sahlgrenska lämnar, och detta i sig har förvärrat situationen. Hela ansvaret för detta ligger på politikerna. Och det är alltså samma politiker som säger att det är farligt för patienthälsan att strejka. Men vi i Rättvisepartiet Socialisterna säger tvärtom. Det är genom att trotsa politikernas förhoppningar om att vårdpersonal bara ska gilla läget, som segern kan vinnas.

Därför kan det vara värt att påminna om att såväl Kommunal som Vårdförbundet har tagit ut sina medlemmar i strejk under 2000-talet. Då sas det också att patienthälsan hotades av vårdpersonalens strejk men faktum är sen dess har nedläggningarna fortsatt och läget för patienterna har förvärrats. Så frågan som behöver ställass är vem det egentligen är som riskerar patienthälsan

Någon timme senare talade Jonas Sjöstedt på Vänsterpartiets demonstration, och RS var där . Det var deras största demonstration i Borås någonsin, och i Stadsparken samlades en skara på runt 600 personer för att lyssna på hans tal, som rörde bl.a. strejkrätt, klimat och välfärd.

1 maj i Borås: Manifestation för vården

Boråsare har fått nog av vårdslakten. (Foto: Timo Söderlund)

Årets 1 maj i Borås kommer inte att bli som den brukar. För första gången på många år står en enskild sakfråga i centrum: vården i Västra Götalands-regionen. Initiativtagare är Timo Söderlund, som själv är patient och länge har haft ett brinnande engagemang i dessa frågor.

Skolbiblioteken behöver satsning

Skolbiblioteket på Bäckängsgymnasiet i Borås.

Skolbiblioteken har en viktig funktion. De bidrar till att eleverna kan nå sina mål i lärandet, och dessutom ökar de medie- informationskunnigheten samt förmågan till kritisk granskning. Men på många håll är de väldigt eftersatta, inte minst i Borås.

Upprop för ambulanssjukvården

Ambulanssjukvården i Borås hotas. Foto: Josefine S/Flickr

Erik Hammar, ambulanssjukvårdare på SÄS i Borås, har startat ett Facebook-upprop mot förslaget att spara miljoner på ambulansvården i Sjuhärad. Redan har nästan 1000 personer skrivit på. Ambulanssjukvården kan vara skillnaden på liv och död för någon som blir akut sjuk, eftersom tid alltid är en viktig faktor i dessa sammanhang. 

Besparingarna föreslås av den borgerliga majoriteten, och orsaken är att SÄS dras med stora underskott. Alldeles nyss avslogs ett förslag om att avskriva de stora skulderna. 

Ett av sparförslagen är att inte ersätta ambulanspersonal om de blir sjuka. Men Erik Hammar är oroad över konsekvenserna:

– Det värsta tänkbara är ju att när vi är färre ambulanser i drift, så har vi ju svårare att nå våra patienter. Och vi har ju svårt att nå våra politiskt uppsatta mål redan som det är idag, säger han till P4 Sjuhärad. 

Målet är att ambulansen ska nå 90% av alla inom 20 minuter när det är livshotande. Och inte ens i nuläget når man mer än drygt 65% av alla i området. 

Alliansen i Regionen har styrt i 10 år och lagt resurser på ständigt nya privatiseringar samtidigt som vården inte klarar bemanningen. Det som istället behövs är är att personalen har mer ork, fler kolleger och bättre löneutveckling. För att detta ska bli verklighet krävs kamp. Uppropet på Facebook är ett av många initiativ som på senare år tagits av, patienter och anhöriga.

Rättvisepartiet Socialisterna uppmuntrar initiativet, och stöder självklart detta upprop. Om en månad är det Första maj, och då står vi på Stora torget i Borås och deltar i manifestationen för att rädda vården från budgetåtstramningar och nedskärningar. En säker vård kräver slut på underbemanning och mer personal! Satsa på bättre villkor och arbetsmiljö så att fler orkar och vill jobba kvar inom vården. Vi uppmanar alla boråsare att göra oss sällskap där, som en del av kampen för en upprustad välfärd på personalens och brukarnas villkor! 

Svar till Aftonbladets Eva Franchell: Varför inte stödja de som faktiskt kämpar?

Nej Eva Franchell, det är inte hamnarbetarnas fel att undersköterskor tjänar för lite.

av Katja Raetz (RS), specialistsjuksköterska

 

På självaste kvinnodagen den 8 mars ansåg Eva Franchell och Aftonbladets ledarsida att tillfället nu är rätt för en attack på Hamnarbetarförbundet. Hon menar att hamnarbetarna borde dela med sig och hennes slutsats är att det bland annat är hamnarbetarnas fel att undersköterskor tjänar för lite.

”Vi kvinnor i den offentliga sektorn kommer inte att få en krona mer för att manliga arbetare får mindre”

Jag är sjuksköterska och jag är både aktiv i mitt fack Vårdförbundet som förtroendevald och i nätverket En annan vård är möjlig som har organiserat flera aktioner under de senaste åren, bland annat men inte bara för ökade löner inom vården.

Det är inte första gången som kvinnors underbetalda arbete används för att attackera arbetarkamp i typiskt manliga yrken. Så hände även när sopgubbar strejkade i Stockholm 2017 mot drastiskt sänkta löner och försämrade arbetsvillkor.

Det är bara att upprepa det som jag och många kollegor med mig sa då: Vi kvinnor i den offentliga sektorn kommer inte att få en krona mer för att manliga arbetare får mindre. Tvärtom. Det är en uppmuntran för oss alla oavsett kön att det visar sig, som hamnarbetarna gjort, att kamp lönar sig.

Vem är det som sätter lönerna? När en läser Eva Franchells ledare kan en få känslan att det är hennes manliga kollegor som sätter de kvinnligas löner och ger mer till sig själv.

Nu arbetar inte jag som journalist, men det är väl ändå chefer och i förlängning ägarna som bestämmer lönerna?

Om vi då går tillbaka till den offentliga sektorn är ägarna till stor del antingen privata vård- och omsorgskoncerner eller Sveriges kommuner och landsting (SKL). Här ligger makten över kvinnolönerna och det är här vi behöver utöva trycket, inte mot våra manliga kollegor. Om Eva Franchell menar allvar med att kvinnolöner ska upp borde hon vara först med att stödja protesterna mot inskränkt strejkrätt.

Jag minns mycket väl, även om det är ett antal år sedan, hur Vårdförbundets strejk kallades för en ”lyxstrejk” i media och att det ständigt gjordes försök att så splittring mellan sjuksköterskor och undersköterskor. Nu görs samma sak igen och vem gynnas av det?

Är det inte dags för Aftonbladets ledarredaktion att stödja de som faktiskt tar kampen för fackliga rättigheter och bättre villkor?

Demokratiupprop för att rädda biblioteken

Stadsbiblioteken och närbiblioteken hotas, och därmed det öppna samhället, skriver Författarförbundet. Foto: RS Borås.

Nedskärningar och besparingar på det allmänna drabbar även det som uppbär vår demokrati och ska möjliggöra folkligt deltagande i samhällsutvecklingen. Sedan 1995 har mer än en fjärdedel av alla folkbibliotek och närbibliotek (tidigare känt som ”filialer”) försvunnit, och nedläggningar fortsätter i oförminskad takt.