Tisdag 3 november hölls ett boendemöte för de boende i arbetarförorten Hässleholmen i Borås. Runt 40 personer hade samlats enbart genom ”mun-mot-mun-metoden”.
Mötet ägde rum eftersom det finns en oro i området efter den senaste tidens våldsamma hatbrott mot flyktingboenden, mot romer, mot en grundskola i Trollhättan, bombhotet mot en grundskola på Hässleholmen i Borås och inte minst brandbomben som slängdes in i en grundskola i ett annat av Borås arbetarområden (Sjöbo).
Inbjudna var också polisen samt partierna i kommunfullmäktige. Inget dessa partier hade hörsammat inbjudan. På plats fanns Rättvisepartiet Socialisterna och en boende som var medlem i Vänsterpartiet.
Innan mötet hann börja fick Offensiv en pratstund med Jasem, som arbetar med FC Ibra (en lokal fotbollsklubb som även gör ett förebyggande socialt arbete). Jasem förklarar syrligt att politikerna, särskilt Ida Legnemark från v (gruppledare i komunfullmäktige) bor i villadominerade Parkstaden, och varit duktig på att ge löften, men usel på att infria dem.
-Det här är vad som gör att ungdomarna tappar respekt för politikerna, säger han. Om man ger löften och struntar i att genomföra – då tappar folk förtroende.
När Offensiv frågar vad Jasem tycker behövs svarar han:
-Mod. Politikerna måste våga satsa! Våga satsa på fritidsgårdar. Våga satsa på mötesplatser för de äldre. Och de kan inte bryta sina löften om att satsa på skolan. Och det absolut viktigaste är lärare. Fler lärare, så att de orkar ta socialt ansvar. Och får eleverna att tycka om att komma till skolan!
Lena Westin, enhetschef på Medborgarkontoret och samordnare på det sociala projektet Vi-Hässleholmen, tar sig även hon tid att prata med Offensiv en stund före mötet. Hon är inte nöjd med den politiska gången.
-Nämndens beslut sker över huvudet på oss. Ida Legnemark vill saker. Hon kommer ut hit och lyssnar. Men politiker lever i en annan verklighet säger hon, och verkar vara inne på samma spår som Jasem.
-Har hon gjort något för Hässleholmen?
-Ja, hon sa ju att FC Ibra var bra. Det har hon gjort. I alla fall sa hon det i början. Men när medievindarna vände, och Borås Tidning började sin smutskastning, då vände hon kappan [det har varit skriverier om att ledande företrädare begått grova brott samtidigt med engagemanget i FC Ibra, Offensivs anm].
-På samma sätt som politikerna inte vet vad som händer på Hässleholmen, fortsätter hon, så har inte ungdomarna en susning om vad som händer på det politiska planet. Men vi har försökt arbeta med detta. Inför valet förra året bjöd vi in till en debatt mellan kommunfullmäktigepartiernas ungdomsförbund, och det blev faktiskt välbesökt. Och valdeltagandet ökar så smått.
När Offensiv avslutat sina intervjuer, och mötet satte igång, kom det snart att handla om de problem som rörde den allmänna situationen, och inte var direkt kopplade till den senaste tidens rasistiska attentat. Det fanns tre huvudsakliga uppfattningar. Den ena var att den organiserade kriminaliteten orsakade en känsla av otrygghet. En annan var att otryggheten kom av att Hässle Torg var ensligt och övergivet efter 20.00, då mataffär, pizzeria och frisersalong stängt för dagen. Ytterligare en mening som framkom var att otryggheten kom av Borås Tidnings förljugna sensationsjournalistik, som målade upp ett katastroftillstånd som de boende själva till sist började tro på själva.
En av mötesdeltagarna som hade mycket att säga var Badriya.
-Min son hann gå en dag i skolan. Sen kastade någon in en brandbomb. Det var hemskt i landet jag kommer ifrån – Somalia. Det är hemskt i Sverige också.
En annan mötesdeltagare förde fram åsikten att han ville ha mer polis i området, för att öka tryggheten. Badriya kontrade direkt:
-Vi vill inte ha fler poliser här! När man ser polisen blir man bara rädd – det gäller både mig och andra! Vi måste organisera vuxenvandringar istället!
Badriyas förslag fick gehör. Innan mötet avslutades hade man beslutat att börja vuxenvandra. En lista skickades runt, och folk skrev upp sig med namn och kontaktuppgifter för att kunna samordna.
Rättvisepartiet Socialisterna välkomnar initiativet med nattvandringar. Det var också glädjande att höra så många kloka att se den vilja och det engagemang som de boende uppvisade för sin ort. Tendensen hos de gamla vänsterpartierna att ge och bryta löften till arbetare och utsatta känner vi igen från hela landet. Det är därför mycket bra att folk tar saker i egna händer –ordnar sociala idrottsföreningar, mobiliserar till boendemöten, fixar egen läxhjälp och arrangerar vuxenvandringar. Det är också viktigt att dra lärdomar av detta. Att vi genom organisering i stadsdelen kan ta vara på varandra, analysera saker som händer, ifrågasätta etablerade politiker och samarbeta för gemensamma mål. Det krävs också en politisk organisering. För att kunna kämpa sammanhängande, och i en stabil organisation som binder ihop erfarenheter från olika tider och platser, behövs ett parti som Rättvisepartiet Socialisterna – ett parti som av princip aldrig kompromissar med arbetares och fattigas intressen, och som arbetar tillsammans med vanligt folk, utanför kommunfullmäktiges salar för att uppnå mål.