Och apropå det…

2015-02-03

”Tänk dig att ditt liv hänger på att du får en ny njure och att du ser någon gå förbi dig i kön genom att betala ur egen ficka. Sådana berättelser kopplar vi till u-länder och USA, men inte till Sverige. Men när det gäller din psykiska hälsa så är det egentligen exakt så det är här. De rika har alltid kunnat betala för att träffa en psykolog medan de fattiga snällt får vänta i landstingskön. Till skillnad från annan vård är psykologbehandling inte subventionerad. Resurserna är för knappa inom den offentliga vården och därför skapas en marknad för dem som kan betala.” Rota Hakimnia i ETC.

i ETC.

Läs mer här:
http://www.etc.se/ledare/psykisk-halsa-en-klassfraga


Nedskärningar skördar liv

2015-01-30

IMG_1847-0
De konstanta nedskärningarna inom psykiatrin leder till en snabbt förvärrad situation för såväl anställda som brukare.

Sjukvården i Borås fyller inte de behov som finns. På ett flertal grenar av verksamheten leder otillräckliga resurser till att anställda, patienter och anhöriga råkar ut för saker som inte skulle behöva hända.

 

Att Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS) i Borås drabbas av överbeläggningar och inställda operationer är inget nytt. För det första finns det en ständig brist på sjuksköterskor – både på medicinavdelningarna, på kirurgin och inom psykiatriverksamheten. Detta ställer till problem året runt för personalen och för patienterna. Och varje jul/nyår samt sommar blir denna brist ännu större.

 

Detta drabbar förstås både personalen och patienterna. Många sköterskor drabbas av fysiska och psykiska stressjukdomar. De tvingas jobba övertid, och de känner starka olustkänslor av att inte kunna finnas till så mycket som de skulle vilja för patienterna. De får för lite sömn, toalettpauser hinns inte med. Även kost och motion blir underprioriterade områden samtidigt som stressen ökar – vilket i sin tur ökar risken för att de drabbas av sjukdomar, som skulle behöva ytterligare fler vårdplatser och ännu mer pengar.

 

Att patienter som utsätts för onödigt lidande, vårdskador och i vissa fall till och med dör som en följd av resursbristen borde vara oacceptabelt.  Det är något som återkommer varje jul/nyår och varje sommar. Det är alltså inget oväntat problem. Men eftersom inga pengar skjuts till, är detta någonting som regionledningen kallt räknar med.

 

En annan följd är överbeläggningar:

– Våra 254 vårdplatser för de kroppsligt sjuka skulle behöva vara 290, säger Lars Rex, chefsläkare.

På de psykiatriska avdelningarna är läget ännu värre. Tvåbäddsrum har blivit fyrbäddsrum. Och inte genom att bygga ut tvåplatsrummen – utan genom att helt enkelt köra in två extra sängar i ett tvåbäddsrum och måla extra siffror på väggarna.

  • Människor som befinner sig i en krissituation ska verkligen inte behöva dela rum med ens en enda annan person. Den behöver lugn och ro för sitt tillfrisknande, säger en mentalskötare på en av de låsta avdelningarna till Offensiv.

I takt med att personalbristen ökat har även bältesläggningarna kommit tillbaka. Den var bannlyst ett tag, men i takt med att resurserna minskat  har den blivit vanlig.

 

På Island är bältesläggning förbjudet. Istället finns ett s.k. insatsteam. Ett insatsteam bestående av en grupp på fyra sköterskor med specialistkompetens inom krishantering, som dessutom är fysiskt starka, vilket innebär att de kan hålla en våldsam eller självskadande person utan att bruka våld.  Insatsteamet ska kunna vara på plats på 30 sekunder och prata patienten till sans och hålla fast denne i de 3-30 minuter som ett krisläge brukar ta. Att brotta ner en psykiskt skör, skrikande och protesterande patient på golvet, spänna fast henom med bälten över hela kroppen, på en brits i ett stort, kalt rum är djupt traumatiserande, och är inte något som för läkningsprocessen åt rätt håll. Även för de vårdarbetare som spänner fast den maktlösa och förtvivlade patienten blir upplevelsen ett trauma.

– Det är ingen uppgift för oss vanliga skötare. Jag trodde att det skulle kännas mindre obehagligt efter första gången, men varje patient är en ny människa. Det är obeskrivligt hemskt, säger en mentalskötare som Offensiv talat med.

 

Patienter skrivs ut för tidigt, vilket – i bästa fall – leder till att de tvingas tillbaka efter kort tid. I sämsta fall leder det till att de avlider redan i hemmet – eller innan de ens kommer dit. Detta gäller såväl patienter från somatiska som psykiatriska avdelningar.

En ung kvinna som tvångsvårdats inneliggande på psykiatrisk avdelning – men lyckats rymma – befann sig i bara strumplästen ute i decemberslasket, lutandes över räcket till en av broarna över Riksväg 40 i Borås, inte långt från sjukhuset. Hon hindrades från att hoppa av en förbipasserande person, som tog tag i henne, höll fast henne och pratade med henne tills polis kunde tillkallas av ytterligare en förbipasserande.

– Ja, detta var ju inte direkt den första i år, om man säger så. Men det var ju tur att idag var en sån dag vi hann fram innan hon hoppade. Annars får vi skrapa upp dem från asfalten, säger en av poliserna till Offensiv.

 

-Det är ju själva fan att de inte kan hålla koll på sina patienter däruppe, fortsätter han och nickar bort mot Brämhultsvägen, där Barn- och Ungdomspsykiatrin ligger.

 

Polisens syn på saken lämnar en del i övrigt att önska. Istället för att skuldbelägga personalen, menar Rättvisepartiet Socialisterna att felet ligger högre upp. Vi tycker att en på allvar bör ställa sig frågan om varför folk med självskadande beteende lyckas ta sig ut. Hade läkaren tid att sätta sig in i fallet, när flickan blev inskriven? Hade hen fått tid att sätta sig in i flickans situation – eller hade hen p.g.a. alltför stor arbetsbelastning tvingats hasta igenom fallet? Hade hen av stress missat viktiga tecken på hur dåligt flickan mådde? Och hur såg det ut bland personalen som fick ta hand om flickan när hon blivit inskriven? Fanns tillräckligt med personal för att kunna ge extravak till alla som behövde – eller var de underbemannade, precis som på resten av sjukhuset? Har det funnits tillräckligt med ekonomiska resurser i samhället för att utbilda studenter i frågan? Har det funnits nog med ekonomiska resurser för att anställa folk med rätt utbildning? Har personalen fått vara fastanställd på en och samma avdelning tillräckligt lång tid för att lära känna avdelningens rutiner och dess eventuella brister?

När en person bedöms vara en risk för sig själv ska hen ha extravak – det betyder tillsyn dygnet runt, att hela tiden ha en personal på högst två meters avstånd, vare sig patienten sover eller gör toalettbesök. Varför den just den här flickan inte satts på extravak kan ingen veta utom de ansvariga själva, och de har tystnadsplikt gällande alla sina patienter.

– Av hänsyn till sekretesskäl och den personliga integriteten uttalar vi oss inte i enskilda fall, förklaras från sjukhusledningens sida.

Men oavsett vad som orsakade just den här rymningen – undermålig bedömning p.g.a. att inskrivningen sköttes av en en stressad stafettläkare – eller bristande   uppsyn p.g.a. underbemanning på avdelningen – så handlar det till syvende og sidst om brist på ekonomiska resurser. En brist som gör att polisen får ”skrapa upp resterna” av människor från den motorväg som går rakt igenom Borås.

 

Så varför är det såhär dåligt, när det bevisligen finns pengar i Sverige – trots att nedskärningspolitikerna hävdar motsatsen. Faktum är att det aldrig funnits så mycket pengar som nu i Sverige.  Storbolag, banker och superrika badar i pengar. De fyra storbankerna – Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank – gör en vinst på nära 275 miljoner kronor per dag. På ett år blir det mer än 100 miljarder kronor, vilket motsvarar över  11 000 kronor per invånare i hela Sverige.

Tillsammans gör storbankerna i år en sammanlagd vinst på över 100 miljarder kronor – mer än 11000 kronor per invånare i Sverige! Problemet är att dessa pengar inte gör någon som helst nytta för vanligt folk när de ligger hos bankerna. För ett rättvist samhälle krävs en satsning på det som gynnar oss alla – inte bara de redan rika.

Rättvisepartiet Socialisterna menar att strid för en human vårdapparat måste tas av de som lever med den dagligen. Vårdarbetare bör genom facklig organisering resa krav och ta till stridsåtgärder för att förbättra sin arbetssituation. Om inte fackföreningsledarna kämpar är det upp till gräsrötterna att aktivera sig själva. Om arbetssituationen förbättrades för de anställda, om pengar sköts till ovanifrån, så skulle vården för patienter ha möjlighet att bli bättre. Även de patienter som är starka nog att aktivera sig borde erbjudas möjlighet att organisera sig i patientfack, tillsammans med närstående. På så vis skulle kamp kunna utgå från två punkter, som gör gemensam sak för gemensamt intresse – det som brukar kallas solidaritet. ■


Vårdkris i Borås

2013-05-27

Över hela landet rullar en vårdkris upp inför sommaren – arbetsgivarna i framförallt landstingen vägrar gå sjuksköterskestudenternas krav på 24 000 kronor i ingångslön till mötes. På Södra Älvsborgs sjukhus (Säs) saknas det 15 sjuksköterskor inför semesterperioden. Läs hela inlägget här »


Låg temperatur inför Kommunals strejk

2013-04-26

– Kommunal borde kalla alla berörda medlemmar till ett informationsmöte, säger Åke Bremberg som jobbar som skötare inom psykiatrisk vård på en psykiatriavdelning på Södra Älvsbors sjukhus (SÄS) i Borås.

Åke Bremberg Läs hela inlägget här »


Skene lasarett drabbas åter av nedskärningar

2012-05-06

Nu varnas det för fler nedskärningar på Skene lasarett. För två år sedan stände akutmottagningen, trots protester. Nu sugs lasarettet med i sparbetinget på Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS), där 93 miljoner ska sparas. Läs hela inlägget här »


Psykiatrin hotad i Mullsjö

2012-01-26

Förslaget om att lägga ned Mullsjös psykiatriska öppenvårdsavdelning har mötts av stor kritik från de anställda. Nedläggningen kommer innebära att den psykiatriska mottagningen för Mullsjö och Habo flyttas till länssjukhuset Ryhov i Jönköping.
Läs hela inlägget här »


Vanskötsel på äldreboenden i Småland

2012-01-11

En granskning från Socialstyrelsen visar att flera kommunala boenden i bland annat Sävsjö, Gislaved och Nässjö har lämnat gamla och dementa personer ensamma och inlåsta om nätterna.
Läs hela inlägget här »


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.